Västervik – en speciell plats…

Jag vet inte hur det är för dig men för mig finns det platser som jag minns med ett speciellt skimmer från barndomen. En sådan plats är Västervik. Vi kom hit i går kväll efter en helt magisk dag till havs. Vädrets makter var oss verkligen nådiga och vi tillbringade hela dagen på den nya soldäcksmadrassen, medan autopiloten höll kursen stadigt mot inseglingsleden till Västervik. 2016-05-24 14.26.43

19.00 gled vi stilla förbi borgruinen, in i marinan som hade ändrat skepnad sedan jag var här sist – dvs för 40 år sedan!:)

Att platser förändras, det förstår man ju och mycket blir till det bättre. Så också här – hamnen är större, angöringen bättre, speciellt för lite större båtar. Hamnkapten var mycket trevlig och hjälpsam och fortfarande råder lågsäsongsavgift, el/vatten ingår rena kapet.

När vi lagt till sitter jag på däcket och tittar mot den lilla borgruinen. Många barndomsminnen kommer tillbaka. 2016-05-25 14.56.44Vi var en seglande familj. Mormor och morfar, tuffade runt (inte så mycket segling) i sin Vega, Viola 3, min älskade moster Marianne och hennes familj, seglade från början i en liten Hurley 18 och Mamma och Pappa började sitt seglingsliv i en Magnifik Midget. För dig som läser och som inte seglat säger dem här båtmärkena inte så mycket men låt oss säga att dem är små, riktigt små med dagens mått mätt. Min kusin Mia, som då var ca 1,5 år lärde sig burka på sin potta när Marianne och Janne kryssade. Janne ropade ”Nu slår vi Mia” och hon hävde upp pottan så att hon satt rakt trots att båten lutade.

Västervik var ofta målet för våra semestrar. Det var hit vi seglade innan vi var tvungna att lägga om kursen norrut igen.  Som barn älskade jag borgruinen. 2016-05-25 15.00.07Här lekte vi ungar hela dagarna/kvällarna och borgen utgjorde en fantastisk scen för våra fantasifulla lekar. Ibland kom vi också samtidigt som visfestivalen. Jag minns speciellt Cornelius Vreeswijks som lät mig leka med hans kattunge medan han uppträdde. I pausen leddes han av scenen och lades i gräset utanför och vi lekte med hans katt. Sorgligt men samtidigt ett positivt minne för mig, han var glad och snäll och fick alla att skratta. Senare i livet är Cornelius en av mina största idoler.

Innan vi vände norrut så gick hela familjen ut på den klassiska Seglarrestaurangen som låg i hamnen. I bottenvåningen fanns det duschar och tvättmöjlighet och vi gick tacksamt alla en vända till duschen, på den tiden kunde vi inte ens drömma om de faciliteter som vi har i dag ombord Ultimo. Uppklädda, rena och fina i håret var det så dags för semestern höjdpunkt – en pangkväll på krogen tillsammans hela familjen. Vi barn fick vara uppe sent, äta hur mycket glass vi ville och jag dansade med min pappa. Västervik betydde familjefest och säkert har det haft en betydelse för att jag än i dag älskar att samla familjen till partaj
2016-05-25 14.54.46Idag är Borgruinen inte så stor som jag minns den och seglarrestaurangen är ett minne blott. Nu står en pålmaskin och trycker spont där den forna Seglarrestaurangen låg.  Men jag kan fortfarande minnas exakt hur det kändes…

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Västervik – en speciell plats…

  1. Sten Buske skriver:

    Hoppas ni har det bra! Var är nästa planerade hamn? Har ni en övergripande planerad resväg runt klotet som man kan se?

  2. Sten Buske skriver:

    Glömde säga ”Kram på er bägge!”

  3. Carina & Conny skriver:

    Hej Sten
    Vi håller på med lite nya saker bl a det du efterfrågade, dvs vår färdväg. Hoppas kunna fixa till det snarast:) Jättekul att höra av dig!
    Är allt bra med dig? Är du på väg att flytta till Gotland?
    Låter underbart

    Kram från oss två

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *